Hur dum får man vara? hade liksom bara utgått från att vi skulle vara på
rådgivningen kl 8.00 men då vi kom dit insåg anton att vi ju först
skulle vara där kl 8.30. Så där fick vi snällt sätta oss och vänta en
halv timme. Sen var det äntligen vår tur. Idag var inte alls vår
rådistant me, de va lite av en besvikelse för mej! Hon gör alltid att
jag känner mej så lugn då hon är med. Istället fick jag en barnmorske
praktikant, hon var riktigt duktig men lite osäker. De e ju aldrig så
kul att ligga med benen i vädret, men de känns ännu lite mera pinsamt då
man "känner" människan. Nåjo de om de. SF måttet hade ökat från 20
-> 24 och jag är prick på kurvan <3 hjärtljuden var starka och
fina 145-150 slag/minut. Så de börjar bli lite lägre, vilket dom då ska
vara eftersom han är en kille ;) han fick beröm för att han hade så fina
hjärtljud <3 *solt mamma*
Allt annat såg bra ut, blodtrycket
hade stigit lite men det gjorde tydligen inte något. Bara det inte
stiger jätte högt. Tror att de kan ha o göra med att dom där grejjen som
skall runt armen inte satt så bra?!? de hände en gång hos rådistanten
också och då blev de högt men sen då hon satte en ny med ny tarra så var
det normalt igen. Vi får se om 3 veckor igen :) min kropp och jag
kommer överrens om en sak, mitt HB var så bra sist så de behövde inte
ens sticka mej nu, super skönt! Dessutom är det skönt att inte behöva
äta järntabletter, har läst om så många som fått broblem av dom.
Läkaren
började fråga om saker inför förlossningen, hjälp det börjar verkligen
kännas som att de närmar sig. Nästa besök hos läkaren är i v.36 då ska
dom kolla att bebisen ligger i rätt läge. Alltså med huvudet nedåt. Lill
killen gillade iaf inte riktit att dom klämde och kände på magen och
honom, han började minsan dela ut sparkar åt höger och vänster. Mest var
det ju jag som fick mej, först trycker nån på magen och sen kickar de i
andra sidan också. Men de va roligt iaf :)